Eftersom jag den senaste tiden har tyckt att jag och mitt arbetslag kört fast lite och gått vilse i vår egen miljö och vårt sätt att tänka så önskade jag mig nya sätt att se på miljön och nya idéer från gruppen för att få tillbaka inspirationen.
"Hjälp mig att tänka här."
Det är otroligt kunniga människor i min grupp och vi hade ett bra samtal om bland annat projekt och reflektion. Vi tittade på lokaler och material och pratade om "varför" det var på det viset. Tyvärr kändes det svårt för mig att ta till mig allt där och då. Stupade i säng dödstrött den kvällen. Först dagen efter när jag kom tillbaka till förskolan och låtit allt sjunka in lite och hjärnan gick lite snabbare så insåg jag hur mycket det faktiskt gett mig. Mötet. Reflektionen. Mötet med andra människor som kan se samma sak med andra ögon. Jag kunde se det med nya ögon. Inspirationen har kommit i efterhand och nu känner jag mig mer positiv och lättad över att allt faktiskt går framåt.
Det jag tog till mig mest från vårt samtal var tankarna kring mötesplatserna och hur viktig reflektionen är. Nu känns det enklare att förstå igen. Hur viktigt det är att skapa mötesplatser kring ett material, att hålla fokus och att öppna upp för att hjälpa varandra.
"Ja just ja, det var ju så det var."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar